Göteborgs Friidrottsförbund

“Vi lever med två beslut” – Anders Prytz

På 70-talet beslutade man att föreningarna gemensamt skulle arrangera Göteborgsvarvet och att det skulle genomföras inom ramen för Göteborg Friidrottsförbund. Under 80-talet togs beslutet att man genom ekonomiskt överskott från Göteborgsvarvet skulle bygga Friidrottens Hus och driva det i egen regi. “Det gjorde att åtminstone en generation friidrottare fick tillgång till en väldigt bra träningsanläggning 10 år tidigare än om kommunen skulle byggt den. De här besluten togs i samförstånd mellan föreningarna så vitt jag kommer ihåg det. Alla såg det som en möjlighet”, säger Anders Prytz, ny ordförande för Göteborgs Friidrottsförbund. 

31 Mars 2022 Skribent: Sara Ulrika Holmgren
6 minuters läsning.

Som tidigare landslagsman i sprint, funktionär under det första Göteborgsvarvet 1980, förbundsdomare i löpning, distriktsstarter i över 30 år, kanslist i Utby IK, och tidigare ledamot inom både GFIF och Svenska Friidrottsförbundets styrelse har Anders en väl förankrad bild över Göteborgs Friidrott historia, föreningslivets innebörd och friidrottens utveckling. Ur en subjektiv ögonvrå, menar Anders att de här två besluten har blivit grundläggande för vårt interna agerande idag. 

“Man har kunnat samlat makt och pengar på distriktet, och inflytande som inget annat distrikt har. Det finns ju då en möjlighet att utöva makt från både styrelse- och tjänstemannaposition. Jag tror att det har skapat den kultur där vi  idag pratar väldigt lite med varandra. När jag satt i styrelsen för Svenska Friidrottsförbundet hade Göteborg dubbelt så hög omsättning som SFIF. Det gör naturligtvis att vi står inför utmaningar som inte andra har. Idag kanske det finns de som tycker att vi borde ha organiserat oss på annat sätt. Ja, det kanske vi borde gjort? Jag har inget svar på den frågan. Men det är en lång väg att gå om vi skulle förändra det”, säger Anders.  


Starten för Göteborgsvarvet 1980, Foto Leif Gustavsson

Makt eller mening?

“Riksorganisationen av idrottsrörelsen, liksom av varje annan folkrörelse, kan ses i ett makt- och konfliktperspektiv. Frågan blir om ledningen hamnar hos en enda organisation eller hos flera i samarbete eller konflikt. Båda alternativen, monopol och pluralism, har för-och nackdelar”, skriver Jan Lindroth i boken Idrott under 5000 år. 

Under 1800-talets sista decennium försökte man i Sverige skapa en stabil organisatorisk bas för landets idrottsföreningar. Motsättningar mellan ledare, mellan värderingar och olika syn på idrotten bromsade utvecklingen. Horisonten ljusnade när starka vindar från västkusten blåste in över landet. Polissekreteraren Ivar Berger och ingenjören Johannes Sigfrid Edström drev på organiserandet av ett starkt förbund för all menige mans idrott”. 1903 bildades det som idag kallas för  Sveriges Riksidrottsförbund, RF.

“Det ideologiska valet” 

RF blev den självklara kärnan i föreningsidrotten under en period präglad av ett intensivt föreningsbildande och en internationalisering i “olympismens tecken”, som Jan Lindroth skriver. 

I den här perioden bildades även Göteborgs Distrikts Idrottsförbund 1906, där friidrotten hade en egen sektion. 10 mars 1959, 53 år senare, ombildades friidrottssektionen till det du känner till idag: Göteborgs Friidrottsförbund. Den 10 mars (fast 2022) var också den dag Anders Prytz blev invald som ordförande i GFIF’s styrelse.  

“När man valt att engagera sig i en förening är det ett ideologiskt val man gör. Då menar jag inte socialistiskt, konservativt eller liberalt, utan det handlar om ordet förening, som innebär att vi gör saker tillsammans”, säger Anders.

En styrelse leder vägen genom vad och varför, och lämnar svaret på frågan hur? till förbunden, föreningarna och i slutändan de aktiva och ledaren. “Ska man göra något tillsammans, måste man ju också prata med varandra. Om en coach bara lägger träningsprogram och om den aktive aldrig talar om om det kändes bra eller dåligt eller att “jag fick faktiskt ont i ryggen när jag lyfte skrot här”, så har ju coachen ingen aning och kommer fortsätta ge program som inte utvecklar den aktive”, säger Anders och menar att det är i dialogen som vi blir bättre.    

“Det måste finnas plats för tusen blommor att blomma”

Inom GFIF har man som uppdrag att se till att det finns fungerande tävlingsprogram, utbildade tränare, och att driva långsiktiga utvecklingsprocesser. Ett definierat uppdrag från RF och Svenska Friidrottsförbundet, likt alla andra distrikt. Samtidigt har vi också ett ansvar att fördela överskottet från Göteborgsvarvet på ett sätt där föreningarna kan utveckla sig själva.

“Om vi tar emot ungdomar i vår verksamhet, så säger vi att varje ungdom ska kunna vara med på sina egna villkor och kunna utvecklas enligt sin egen potential och intresse, då måste ju vi tycka detsamma om våra föreningarna. De måste få en chans att utveckla sig enligt den potential dem har och inom de områden som de vill arbeta med och då ska inte andra föreningar se snett på de som väljer en viss väg. Det måste finnas plats för tusen blommor att blomma”, säger Anders. 

“Det är i dialogen vi blir bättre”

Anders Prytz växte upp tillsammans med två bröder, som alla var medlemmar i föreningslivet. Fotboll. Handboll. Gymnastik, och friidrott. “När jag berättade vad jag höll på med sa jag att jag är medlem i IF Kville och håller på med friidrott”, säger Anders och tydliggör en semantisk förändring ett årtionde bort. “De som är födda på 70-talet och senare säger att de går i friidrott. För mig så uttrycker det hur man ser sig i det här. Ser man sig som en del av något eller köper en tjänst? 
När jag växte upp betalade man 50 kronor till en förening och så var man med. Det fanns inga träningsavgifter. Jag förstår att man behöver intäkter, men det finns en risk att folk inte ser att man är medlem i en förening och har gjort ett ideologiskt val”.

Förändringarna i föreningsbilden är inte isolerat till föräldrar och unga, utan speglar samhällets utveckling över tid. “Vi ska inte gå tillbaka till 60-talet för att allt var så bra då, men jag skulle vilja stärka bilden av den ideella ledaren, den förtroendevalda och det ideella arbete”, säger Anders.

Han tror på den ideella föreningen som organisationsform, inte minst när polariseringen ökar i samhället. “När man inte ens kan prata med varandra om politik för att man står så långt ifrån varandra, när man inte ens kan läsa samma tidning, webbsida, eller tro på samma saker, då tror jag att det här med att göra saker tillsammans är viktigare än någonsin”, säger Anders. 

“Den värsta arbetsgivaren är ideella organisationer”

Och i den ideella organisationen finns både anställda och ideella. Två människor som måste mötas. “Den värsta arbetsgivaren är ideella organisationer, för de kräver så mycket av sina anställda utan att egentligen tala om varför, samtidigt som man skall arbeta med människor som lägger sin ideella tid och kraft. För att vi ska ha förtroende för varandra, måste man mötas, och det är inte alltid så lätt. Vi lever också med de här två besluten, och därför har vi anställd personal som kan hjälpa oss att genomföra det. Jag tror det är därför Göteborg ligger väl framme inom Svensk Friidrott , säger Anders.

För att fortsätta utveckla Göteborgsfriidrotten, ser han öppenhet, ärlighet och transparens som värdefulla fartgupp vid vägkorsningar ute i föreningarna, inne på banorna, och till fördel för att varje individs röst ska höras i styrelserummet. “Det är ju aldrig någon som frågat min om min politiska åsikt när jag varit i idrotten, här är vi ju alla med för att vi vill göra något bättre. Vi kommer ofta överens hur vi vill göra det och målen är vi också ofta överens om, det är möjligtvis vägen fram som vi inte är överens om. Men det kommer vi bara fram till om vi diskuterar mindre om varandra, och mer med varandra”, säger Anders. 

Två beslut som under femtio års tid präglat nyansen på de röda banorna i Friidrottens Hus och på Slottsskogsvallen. “Jag vill att vi sitter kvar och diskuterar tills vi nått konsensus. Jag tror det är vägen fram i en idrottsförening. Men det viktiga är den demokratiska processen, och konsensus är en del av det”, avslutar Anders. 

FAKTA 
Anders Prytz, 62 år
Moderklubb: IF Kville
Kanslist, Utby IK 2016-2018

Tidigare förtroendevald i:
Göteborg Friidrottsförbund – Ledamot, 90-talet.
Organisationskommitéen VM 1995, Ledamot.
Svenska Friidrottsförbundet, Ledamot 00-talet. 
Idrott- och föreningsnämnden, Ledamot 

Meriter:
60 meter – 6.97s.
100 meter -10.76s.
Junior-EM 1979, Semifinal individuellt, Final stafett
Junior- och ungdomslandskamper, 1978-1979- individuellt och stafett.

Källor:
Idrott under 5000 år, Jan Lindroth, 2011. s, 153-155. 
Historik Göteborg Friidrottsförbund, Per Crona, 2016.