Para-EM

EM-medalj till Göteborg

Under förra veckan avgjordes Para-EM i polska Bydgoszcz. Då fick Göteborg en medalj med sig hem genom GKIK:s Viktoria Karlsson som tog silver i längdhoppet. Dessutom levererade Olof Ryberg en åttondeplats i samma disciplin.

– Framförallt var det ett kvitto på att jag fortfarande har kapaciteten att hoppa runt mina perslängder och med det i ryggen är det så mycket lättare att ladda upp för Paralympics senare i sommar, säger Viktoria Karlsson.

Skribent: Sebastian Nilsson

Nu väntar träning och tävlingar på hemmaplan inför Paralympics för Viktoria Karlsson. Foto: Deca Text & Bild

Det blev två svenska medaljer under Para-EM i Polen som avgjordes under 1-5 juni. En av medaljerna kom genom GKIK:s Viktoria Karlsson som slutade tvåa i längdhopp (T11 = helt utan, eller mycket, mycket svag syn) på 4,70. Vann gjorde Yuliia Pavlenko, Ukraina, på 4,91. Karlsson var i första hand glad över att tävlingarna kunde bli av efter att så mycket blivit uppskjutet det senaste året. Men silvret också var ett skönt kvitto.

– Jag har haft en rätt kämpig resa inför med en del skador och det var otroligt skönt att känna att jag var tillbaka på den nivå som jag har hållit som bäst och som kommer krävas för att ha något med topplaceringarna att göra i Tokyo. 

Med tanke på den struliga uppladdningen visste hon inte vad hon skulle förvänta sig inför mästerskapet. 

– Vi är vanligtvis många som har kapaciteten att hoppa på ungefär samma längder. Eftersom jag vann EM senast är det klart att jag ville försvara min titel, men främst ville jag göra en hoppserie som jag kunde vara nöjd med och det blev ju så.

– En mästerskapsmedalj alltid en mästerskapsmedalj så det är klart att det i sig är väldigt roligt.

Nu är fokuset riktat mot Paralympics där hon ska få besked om hon får tävla den 30 juni. 

– Blir jag uttagen har jag definitivt en medalj som mål där, även om det kommer bli enormt tufft. 

Olof Ryberg Foto: Deca Text & Bild

Örgrytes Olof Ryberg slutade åtta i sin längdfinal (T12 = mer syn än i T11-klassen, men alltjämt mycket svag) på 6,23. Till bronsmedaljören och landsmannen Tobias Jonsson fattades blott 17 centimeter. Trots det är han lite splittrad efter tävlingarna.

– 6,23 är mitt näst längsta hopp någonsin. Dessutom hade jag en stabil serie med fem hopp över sex meter. Så de delarna måste jag ju vara nöjd med. Men då kvaltiden gått ut och jag inte hoppat långt nog så har Tokyo-tåget gått för min del.

Och att det var så nära till medalj känns lite surt i efterhand.

– Även om jag uppnådde mitt mål genom att vara topp åtta och komma till final är det rätt så snopet att vara så nära.

Med Paralympics ur bilden är det tävlingar på hemmaplan som gäller den närmsta tiden.

– Det blir väl ett SM senare i sommar där jag planerar att ge bröderna Jonsson (Tobias och Per) en kamp. Och i övrigt gäller bara att träna på och sätta siktet mot nästa sommars VM.