Kan ideellt engagemang bära framtidens organisationer?
Den europeiska idrottsrörelsen bygger på en modell som omfamnar demokratisk struktur, ideellt engagemang och ett solidariskt förhållningsätt till människan och samhället. Förbund och föreningarna förhåller sig primärt till kulturella processer och värden, snarare än kommersiella intressen eller att idrotten utförs i ett slutet system. Modellen skyddar idrottsliga kärnvärden, samtidigt som föreningsdemokrati och kommersialisering leker dragkamp. Med kraft, kreativitet och ekonomiska resurser etablerar sig privata aktörer i motionsloppsbranschen. Landskapet, spelplanen, konkurrensen är förändrad, och tuff. Men att nå 55 000 löpare eller slutsålt är en utmaning som fortsatt kräver en grundad organisation. Hur kan man bäst nyttja den marknad som ligger oss framför, utan att tappa idrottens glöd, de socioekonomiska dimensionerna och de viktiga folkhälsoaspekterna?
Passion, profit, politik
Vid ett digitalt seminarium föredragandes av Center for Sport & Business, CSB, fördes en dialog som lyfte tre väsentliga delar för idrottsrörelsen rörande kommersialiseringen: ”Passion, profit, politik”. CSB menar att de olika delarna prioriteras olika i olika delar av världen, men att samtliga behövs. I Sverige, som står för ”passion” innebär det att ett affärsmässigt fokus behövs skärpas vilket kräver utrymme för kreativitet och mod att välja kvalitet. I det digitala rummet lyftes därför frågan om 51%-regeln ska vara kvar? Den som 1999 beslutades av Riksidrottsförbundet och syftar till att underlätta den ekonomiska verksamheten och öka konkurrenskraften. Regeln ämnar bevara föreningsdemokratin, samtidigt som man vill utveckla idrotten. Dock fanns det i beslutet ideologiska motiv som begränsat den kommersiella utvecklingen, då regeln gjorde att investerare antingen fick för mycket eller för lite inflytande.
Företag och förening
I seminariet tar CSB ett steg ut i Europa och lyfter fotbollsföreningen FC Barcelona som lyckats väl med kombinationen företagande och föreningsliv. De kapitaliserar på matchdagar, kommersiella aktiviteter och tv-sändningar samtidigt som överskottet gynnar bredd, elit och möjlighet till kunskapsutväxling. Tar vi ett steg tillbaka in till Sverige och friidrotten igen, finner vi vårt eget förbund som på lördag 4 oktober ämnar bolagisera del av verksamheten och diskutera hur vi tillsammans tar Göteborgsvarvet in i framtiden: Hur möter vi kraven på professionalism i gamla strukturer, samtidigt som våra kärnvärden och grogrunden, det ideella engagemanget, behöver bevaras? Kan det ideella engagemanget fortsatt bära framtidens organisation?
Hur möter vi kraven på professionalism i gamla strukturer?
Vid det extra årsmötet 4 oktober förväntas ett beslut att tas utifrån förslaget att bolagisera en del av Göteborgs Friidrottsförbunds verksamhet. Förslaget är sprunget från den motion som IK Vikingen lade 2023 och som blev starten på en två år lång process där man undersökte Göteborgs Friidrottsförbunds associationsformer. Man ville, med andra ord, undersöka en eventuell gynnsam effekt på förbundets ekonomi genom att överlåta en del av verksamhet inom den ideella föreningen Göteborgs Friidrottsförbund till vårt helägda aktiebolag Göteborgsvarvet Expo AB. För att greppa vad det faktiskt är vi beslutar om förklarar Eva-Lena Frick, som lett arbetsgruppen, de positiva aspekterna av förslaget avseende ekonomin:
– Fördelarna är att vi kan hantera momsen på ett sätt som våra framtida partner ”känner igen”, alltså via B2B. Vi kommer att fakturera exklusive moms. Vi kan dessutom köpa in samtliga varor och tjänster som används i bolagets verksamhet utan moms, alltså 25% billigare än idag. Göteborgs Friidrottsförbund äger ju bolaget till 100% och kan besluta om samtliga tillgångar, resultat och allt annat som ska hanteras och ingå i bolaget, förklarar Eva-Lena.
Vid lördagens Vårdialog ges ytterligare insikt och kunskap om kommersialiseringens påverkan på motionsloppen genom David Fridell, generalsekreterare Svenska Friidrott, tidigare verksamhetschef på Marathongruppen. Dialogerna företräds därefter av en introduktion till Göteborgsvarvets strategi 2030 av representanter från evenemangsorganisationen. Dialogernas ambition är att tillsammans reflektera över: Hur tar vi Varvet in i framtiden?
Vill du se seminariet Passion vs profit?
Mejla sara.tibell@goteborgfriidrott.se
Agenda för Vårdialogen samt det extra årsmötet, 4 oktober finner du här
Övriga källor:
https://fcbarcelona.com
https://www.hhs.se/sv/forskning/center/sports-and-business/outreach2/csb-omvarld/csb-omvarld/
https://commission.europa.eu
