Hur etablerar människor en känsla av mening genom det idrottsliga funktionärskapet?
Det är frågan som ur ett somatiskt perspektiv – alltså hur våra sinnen, rörelser och kroppsliga upplevelser formar och återspeglar kultur, utforskas i berättelsen från Göteborgsvarvsveckan 2025. Utgångspunkten är sociologen Doreen Masseys princip thrown togetherness – att människan och rummet formar varandra. Och att mötet med andra kan förändra hur vi ser på funktionärskap, föreningsliv och vår egen plats i det.
Ambitionen med arbetet är att utforska funktionärskapets funktion som kulturellt meningsskapande och därigenom bidra med perspektiv på normer, värderingar och rutiner. Studien baseras på observationer, intervjuer och dialoger – och fokuserar på kroppsliga, sociala och kulturella aspekter av funktionärskap. Arbetet är kopplat till teorier om plats, väntan och sociala processer.
Vill du också bidra med artiklar eller studier om ideellt engagemang?
Kontakta Göteborgs Friidrottsförbund via föreningsansvarig sara.tibell@goteborgfriidrott.se.
Ladda ner studien: De andra och Du
Utdrag. ”I mötet mellan individens levda erfarenhet — av livet i stort, av föreningsliv, av det enskilda evenemanget — och kollektivets kulturella normer, värderingar och rutiner, skapas ett rum för mening. Men för att hålla ihop oss själva, vår egen subjektivitet, har vi ofta inget annat val än att anpassa oss till de villkor som dyker upp – och det gör vi på olika sätt. Stabiliseringen av funktionärskapet är en konstant
pågående social process. Den bärs av alla som är där, även Du, som stod i din egen skugga”.
Och svaret om vilken betydelse som funktionärskapet bär – och vems behov det egentligen fyller — finns inte i argumenten om föreningslivets symboliska värde — utan i det som sker mellan människor. Hur rummet till slut formas har att göra med vem man är men också hur individen blir sedd av de andra i miljön. Det är i de små sakerna, i glipan och i interaktionen, som svaret på föreningslivets funktion och mening finns. Inte i stadgar eller anmälningslistor, utan i ögonblicket när någon säger: sätt dig här, jag ska visa dig.

Vad visar studien i stora drag?
Studien visar hur ordlös kommunikation och kroppsliga uttryck används för att forma meningsfulla möten, skapa ordning och signalera tillhörighet. Relationer och normer förändras i takt med att olika villkor omprövas. Via funktionärskapet samlas människor i tillfälliga och föränderliga sammanhang där kroppsliga uttryck används för att skapa ordning och samhörighet, bevara och utmana gränser mellan sig själv och andra. Känslan av kontroll och tillhörighet syns i kroppens rörelser och via mellanmänskliga interaktioner. Meningen, som arbetet har sökt, skapas därmed i mötet mellan människa, plats och social interaktion. För ett meningsfullt funktionärskap handlar det om att skapa struktur och sammanhang för att främja gemenskap och inkludering. Funktionärernas samvaro präglas av småprat, gemensamma rutiner och sociala möten. Feedback och bekräftande är centralt för att stärka funktionärers engagemang medan struktur och förberedelse är avgörande för att hantera oordning och nya rörelser – både innan och under. Funktionärers insatser kan, för vissa, bidra till föreningens sammanhållning och meningsfullhet (och vice versa).
LADDA NER STUDIEN: De Andra Och Du
Kommentera gärna på studien genom att mejla sara.tibell@goteborgfriidrott.se eller dela den i dina kanaler. Vill du använda studien eller att vi kommer på besök och pratar om den? Mejla oss!

Kommunikations- och föreningsansvarig Sara Ulrika Tibell